När vi är ute och går hittar jag alltid någon pinne som jag sedan bär som en cigarett i munnen. Ibland hittar jag en stor gren men eftersom jag inte alltid vet var jag har mina tassar så står jag på den och kan då inte gå framåt. Ibland tar jag upp papperstussar men då säger matte usch och fy så då spottar jag ut den. Nu är det snart slut på maskarna och då får jag springa i skogen igen, det längtar jag efer.